mylifejapan

Nu har man kommit fram till Stockholm och man ska bo hos en kusin i några dagar tills mitt visa är klart. Tänkte berätta om mitt äventyr jag har haft idag. 

Allt började med att jag gick upp vid 07.00 för att fixa iordning det sista och sticka till bussen som gick till Göteborg. Den resan gick jättebra, träffade en gammal lärare som jag hade på gymnasiet, var riktigt trevligt. Sedan satt man på ett tåg i några timmar, sjukt trött som jag var sov typ hela vägen. Sedan var man då framme i Stockholm. Mötte upp kusinen för att få nycklar till lägenheten och en riktigt bra förklaring om hur jag skulle ta mig dit. Sedan skulle man då hitta till blueberry. Det var då inte det enklaste jag har gjort i mitt liv. Kände mig som en vilsen turist, men eftersom jag har bott i Stockholm kändes det lite fel att fråga efter vägen. Allt var inte bättre när man hade glömt av vilket husnummer det var. Jag kom ihåg vad gatan hette men vilket nummer va de nu igen???? Jag hade för mig det var 53 så jag gick och gick och gick och kom till slut fram till 53 men där var de bara massa lägenheter. JAHA..... VAR ÄR JAG!!!??????????? Desperat som jag var gick in på internet med mobilen och kollade upp var blueberry faktiskt låg och märkte då att det inte var 53 utan 35. Så då fick jag gå tillbaka en lång väg för att till slut vara framme vid blueberry. Där fick jag ett väl  behövligt glas vatten och mitt COE. 

Då var det dags att sticka till ambassaden. Som tur var fick jag en karta av blueberry hur jag kunde ta mig dit på enklaste sätt. Man kunde ta en buss eller gå, jag kände att man kunde lika gärna gå eftersom jag tyckte inte det var jättelångt att gå. 

När man då var framme på ambassaden så plingade man på och sa att man skulle ansöka om visum. Han som jag pratade med sa att jag skulle gå in till vänster, men jag som var helt slut och kunde varken ut eller in kollade åt höger (är man trött så är man) men tillslut fick jag ordnat med visumansökan. De ville ha mitt nummer så att de kunde kontakta mig när visumet är klart och typiskt nog har jag nyss skaffat ett nytt mobilnummer och det kan jag inte än så jag fick ge dem hemnumret så kan mamma och pappa fixa så att hemtelefonen är kopplad till min mobil när de är på jobbet. 

Sedan skulle man åka buss från ambassaden till t-centralen för att sedan åka hem till kusinen. 

Nu sitter jag i lägenheten och är helt SLUT!!!! 

Längtar tills mitt visa är klart så att jag sedan snabbt och enkelt kan få åka hem till Kinna igen!